Jag har bott i detta land i 38 år. Varför kan jag inte vänja mig? Jag blir lika skakad varje gång kylan kommer. Vad hade jag väntat mig? Visserligen har vi förstört miljön så att det bli något varmare för varje år som går, men jag har svårt att tro att Sverige kommer få medelhavsklimat någon gång under min livstid.
"Oj! Det är kallt! Var är alla fleecetröjor, mössor, vantar, halsdukar?
Mäh, det är ju frost på bilrutorna! Det hade jag inte räknat med när jag lugnt satt och drack mitt morgonkaffe. Nu kommer det inte finnas en enda parkeringsplats kvar i hela j-a Väsby när jag kommer fram."
Man kan undra hur många år det tar innan jag lär mig?
Jag är en dålig mor. Jag vet att det är något man bara säger för att andra ska säga att "så farligt är det väl inte". Men jag ÄR en dålig mor. I går var det den första december och jag hade inte haft en tanke på att införskaffa någon julkalender. Efter förra årets paket-kalender-fiasko hade jag bestämt mig för en chokladkalender per barn. Choklad är alltid kul och bitarna är lika stora och det borde rimligtvis inte finnas något att bråka om om man har varsin chokladkalender. Tv-kalender kommer jag aldrig mer att köpa. När jag var liten var det något spännande att få öppna en lucka i en bit kartong för att hitta en bild. Mina barn har nintendo, playstation och dator. Dom hajjar inte riktigt grejjen med att öppna en lucka för att (oj oj oj vad spännande) se vad någon bestämt sig för att rita där. Men dom hajjar grejjen med choklad. Det har dom verkligen greppat. Gissa hur mycket jag fick skämmas i går när jag glömt införskaffa kalendrar? För att göra saken något värre har jag haft bort adventsljusstaken (den man har levande ljus i) i flytten. Filoran konstaterade dystert att det nog inte skulle bli någon jul över huvudtaget. Jag hade berövat henne tron på julen.
Det måste väl ändå vara själva definitionen på en dålig mor?
För att gottgöra allt hemskt jag utsatt mina barn för, jagade jag bort min trötthetshuvudvärk i bilen (som jag återigen fick skrapa) och meddelade glatt när jag kom fram till skolan att nu skulle vi minsann till centrum och köpa kalendrar! Vi åkte till ICA. Där var dom slut. Vi gick in på coop. Där var dom slut. När dom inte heller fanns på Pressbyrån började även jag tvivla på att det skulle bli någon jul detta år. Till slut hittade vi en liten godis-tobak-tidnings-klock-prydnads-affär som hade chokladkalendrar för 10 kr styck. Jag ville nästan krama den stackars mannen bakom disken. Jag gissar att han aldrig tidigare sett en medelålders kvinna bli så i gasen av chokladkalendrar. Det såg nästan ut som att han ville tala om för mig att chokladen i kalendrarna faktiskt inte var så himla god, egentligen.
När vi kom hem hittade jag även en annan adventsljusstake. Den är superful men jag har pressat ned fyra ljus i den och i kväll ska vi elda det första. Julen kommer även i år. Den blir bara några dagar försenad...
Vadå dålig! Du fixade det till slut i alla fall. Mannen bakom disken gladde säkert sina barn när han kom hem och berättade om dig. Du har gjort en god gärning kan man säga.
SvaraRadera